Skip to main content

Prognos för svensk handel: potentiella hinder bland geopolitiska farhågor och makroekonomiska risker

En nyligen publicerad rapport från försäkringsbolaget QBE kastar ljus på prognosen för svensk handel för 2023 och framåt. Som en stark anhängare av internationell handel är Sveriges öppna ekonomi fortsatt motståndskraftig i sin strategi att främja starka ekonomiska band trots global osäkerhet. Att ha ett högt handelsberoende gör dock Sveriges ekonomi sårbar för förändringar inom områden som det geopolitiska klimatet och energimarknaden.

De övergripande utsikterna för Sveriges handel med varor är positiva. Samtidigt som Sverige har en sund exportindustri förlitar man sig på import av kritiska varor. Detta görs till viss del som ett led i att förädla och därefter återexportera, exempelvis inom energi- och byggsektorn. Den höga andelen förädlingsvärde i exporten innebär att framgångsrik leverans av importerade varor är en viktig framgångsfaktor för svenska exportörer, men utsätter dem också för olika risker.

Energi i vinter: Sveriges energimix, bestående av kärnkraft, biomassa och en relativt låg användning av naturgas och olja, är en fördel för landets ekonomi. Även om Sverige är mindre beroende av energiimport jämfört med många EU-länder, är landet inte immunt från svängningar på energimarknaden. Vintern 2023/2024 kommer sätta Sveriges energisystem på prov – alla omfattande energiutmaningar i EU kan belasta Sveriges inhemska marknader, särskilt om det finns en vilja att exportera energi.

Geopolitiska farhågor: Geopolitiska spänningar, som den ryska invasionen av Ukraina, har gjort företag mer vaksamma på de effekter som politiska kriser kan få på global handel, oavsett om det är genom sanktioner eller behovet av att stänga anläggningar. Eventuella spänningar i Östersjön i samband med kriget mellan Ryssland och Ukraina skulle ha en betydande inverkan på ett land som Sverige som förlitar sig på ett öppet Östersjön för en stor del av sin import.

Utrikespolitiska svängningar: Sveriges beslut att ansöka om medlemskap i Nato innebär en betydande förändring av landets utrikespolitik och innebär att Sverige inte längre kan framstå som en neutral aktör. Något som kan leda till konsekvenser för landets handelsrelationer.

Makroekonomiska risker: Handeln med varor är känslig för förändringar i konjunkturcykeln. Även om prognosen pekar på en exporttillväxt på 1,9 % CAGR under de kommande tre åren, finns det risker. En krasch i tillgångspriser beräknas försämra exporten och importen med 4,3 respektive 3 procent år 2025.

 

Sveriges största exportvaror 2022

  1. Fordon för vägar: 19 miljarder euro 
  2. Basmetaller: 18 miljarder euro
  3. Pappersprodukter: 16 miljarder euro

 

Maths Stanser, General Manager för QBE Sverige, kommenterar: ”Med geopolitik som har dramatiska effekter på energiförsörjningen och ekonomin, upplever företagen alltmer komplexa risker. Försäkringar har en nyckelroll att spela för att förstå, överföra och dämpa dessa risker.”

Denna upplysande rapport utgör en uppmaning för företag och beslutsfattare att förbereda sig för nämnda utmaningar.